Det har länge pratats om att motion gör oss smarta.
Men vad baseras det på? Och hur många barn- och unga förstår sambandet?
Den hittills mest omfattande studien om träning och akademisk prestation, publicerad av ”US Centers for Disease Control and Prevention” ger ytterligare starkt stöd till redan publicerade studier gällande sambandet mellan fysisk aktivitet och mental kognitiv funktion. Dessutom säger man att fysisk aktivitet bidrar till ett förbättrat beteende hos ungdomar, vilket kan leda till lugn och ro i t.ex. klassrummen. Så att motion gör oss smarta kanske till och med stämmer i dubbel bemärkelse?
Innehåll i artikeln
Sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv funktion hos barn och unga
Man har funnit ett signifikant stort samband mellan barn- och ungas (4-18 år) fysiska aktiviteter och deras kognitiva funktioner. Främst har man sett ett väldigt positivt samband mellan fysisk aktivitet och perceptuella färdigheter, intelligenskvot, mental prestation, verbala test, matematiska test, utvecklingsnivå och ”akademisk beredskap” – Alltså en väldigt god start på annars ofta tunga år i grundskola, gymnasium och eventuellt högskola.
Kanske kan då fysisk aktivitet, så som att börja springa, bidra till minskad skoltrötthet och därmed få fler ungdomar och unga vuxna som slutför sina studier?
Fysiska aktiviteter hos barn och unga kan ha stor fördel även i vuxen ålder
Fynden med sambandet mellan hjärnans funktion hos barn och unga, visar tydligt på att träning i ett tidigt skede i en persons liv, kan ha stor påverkan för att förbättra kognitiv hälsa och funktion under såväl barndomen, men även gynna person i fråga som vuxen.
”Minnesförmåga och inlärningsfunktioner handlar om att hjärncellerna faktiskt förändras, växer och fungerar bättre tillsammans”, säger John J. Ratey, klinisk docent i psykiatri vid Harvard Medical School.
Sport, träning och kondition har ett tydligt samband till akademisk prestation
I en studie från 2007, publicerad i Journal of Sport & Exercise Psychology, lät Charles Hillman, docent i kinesiologi och neurovetenskap vid University of Illinois, 259 stycken tredje- och femteklassare i Illinois genomgå några vanliga fysiska aktiviteter, såsom armhävningar och ett löptest på tid. Sedan jämförde han deras fysiska resultat mot deras kunskaper i bland annat matematik och vanlig läsning. Trots att sambandet mellan testen var väntade, blev resultatet slående:
”Det fanns ett tydligt samband till akademisk prestation”, säger Hillman.
Det visade sig dessutom att allt eftersom deras fysiska förmågor och styrka ökade, desto bättre resultat fick de även på de teoretiska testerna. Effekten blev densamma oavsett kön och socioekonomiska skillnader, så det visade sig att oavsett etnicitet, boendeförhållanden och familjens ekonomi, är relationen mellan kropp och själ tätt sammanlänkade hos barn och unga.
Trots att vi vuxna kan känna en stark koppling mellan våra fysiska aktiviteter och mentalt mående, och relationen mellan dessa därför kan tyckas vara “logisk”, är teorin bevisligen fullt applicerbar i verkligheten.
Fler raster kan bidra till arbetsro i klassrummet
Än idag hör man då och då att rasterna i skolan gör barnen hyperaktiva och stökiga. Men precis som efter all annan form av fysisk aktivitet krävs ofta en stund av nedvarvning innan man återfår fullt fokus. Faktum är att, med hänvisning till nämnda studier, kommer rasten att bidra till ett ökat fokus och en förbättrad koncentrationsförmåga.
Men det vill ju till att eleverna ägnar sig åt ”rätt” aktiviteter på rasterna och inte endast förflyttar sig från en stol till en annan.
Phillip Tomporowski, professor i träningsvetenskap vid University of Georgia, säger att mycket av forskningen idag motbevisar den gamla uppfattningen att rasterna gör barnen mer hyperaktiva och bråkiga. “Det verkar bevisligen vara precis tvärtom” säger han och fortsätter: ”Barnen kommer tillbaka till lektionen mindre stökiga, mer uppmärksamma och beter sig bättre jämfört med barn som har suttit stilla flera timmar i sträck.”
Digitalisering och (o)modern undervisning:
Skolan misslyckas fatalt i att följa modernisering i samhället
Digitaliseringen har förändrat vårt-, och inte minst våra barns sätt att leva och lära: Det har ökat vikten av att se och lyssna för att ta del av ny information, eftersom vi nu lever i en värld där information hittas på Youtube och Tiktok snarare än i ett uppslagsverk. På gott och ont.
Men vad har det med ämnet i fråga att göra undrar du kanske?
– Elever har som bekant många gånger svårt att förstå syftet med det dom ’tvingas’ lära sig i skolan.
Att behöva lära sig ett ämne dom ofta helt saknar intresse i, och genom en metod dom inte föredrar (text), ger givetvis ringar på vattnet. Då är det av naturliga själ ännu viktigare att skoldagen består av en stor portion sport, lek och övriga fysiska aktiviteter.
Medan vissa skolor har övergått till att använda nya medier i klassrummet, fortsätter en klar majoritet av skolorna runtom i världen att betona vikten av att ”lärande nästan uteslutande ska ske i form av text”. Detta skapar en enorm klyfta mellan barn runtom i världen, och förutsättningarna för eleverna i framtiden varierar kraftigt beroende på vilken metod skolan valt att använda.
Med tanke på hur snabbt världen digitaliseras, är det inte konstigt att vissa ifrågasätter om inlärning via text verkligen är rätt väg att gå. Kommer text överhuvudtaget existera i framtiden?
Troligtvis är svaret ja. Åtminstone under vår livstid och i vissa former.
Men kommer våra barn och barnbarn verkligen använda text för att prata eller ens för att söka information? – Nja..
Lärande genom att lyssna på böcker istället för att läsa
Ny forskning på hjärnans aktivitet har visat ännu ett viktigt fynd: när individer är engagerade och aktivt lyssnar på något, används samma funktioner i de prefrontala cortex som vid läsning.
Fyndet från neurovetenskapen bekräftar alltså ett viktigt samband mellan att läsa och att aktivt lyssna: Samma förmågor som gör det möjligt för en lyssnare att förstå det muntliga språket, dvs. att övervaka-, sammanfatta-, utvärdera- och sammankoppla informationen till tidigare inlärd kunskap – tillåter en läsare att förstå skriftlig information. Lyssningsförståelse är avgörande för läsförståelse eftersom lyssnande och läsning kräver samma förmågor.
Ljudböcker tillåter barn att uppleva det skriftliga språket men utan att först behöva “avkoda” informationen, vilket ger dem tillgång till information och innehåll som de normalt kanske inte kan förstå genom att läsa själva. Ljudböcker ger alltså barn och elever exponering av en mängd nya ord i olika sammanhang och med korrekta uttal. Ljudböckerna hjälper alltså eleverna att förbättra sin läsförmåga eftersom de kan lyssna på, och även förstå, ljudböcker som ligger hela två årskurser framför sin egen läskunskap. En elev i lågstadiet kan alltså förstå och lära sig information i böcker avsedda för elever i mellanstadiet.
Källa, information och bild:
https://www.thewalkingclassroom.org/why-it-works-details/