Psykisk ohälsa bland unga är ett allt mer växande problem. Det finns en rad olika faktorer som kan bidra till att unga människor lider av psykisk ohälsa, och det är viktigt att förstå dessa faktorer för att kunna hjälpa de som drabbas. Läs artikeln nedan eller klicka på rubrikerna i listan för att komma till en specifik rubrik.
Lider du eller någon i din närhet av psykisk ohälsa? Det är viktigt att söka professionell hjälp så fort som möjligt.
Innehåll
Har psykisk ohälsa ökat i Sverige?
Tyvärr så har psykisk ohälsa ökat i Sverige de senaste decennierna. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten från 2020 visade en undersökning att 14 procent av befolkningen i åldrarna 16-84 år hade en pågående psykisk sjukdom eller ett psykiskt funktionshinder som påverkade deras vardagliga liv.
Antalet personer som söker vård för psykisk ohälsa har också ökat. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ökade antalet läkarbesök för psykisk ohälsa mellan åren 2008 och 2017 med 60 procent i primärvården och 40 procent i specialistvården. Precis som vi beskriver nedan så är orsakerna till ökningen många och komplexa, men några faktorer som ofta nämns är stress, höga prestationskrav, social isolering, ensamhet och ökad användning av sociala medier.
Därför ökar psykisk ohälsa bland unga och unga vuxna
En av de främsta faktorerna till psykisk ohälsa är stress. Många unga människor upplever idag höga krav och förväntningar från samhället, såsom att prestera bra i skolan eller att ha ett aktivt socialt liv. Sociala medier och teknologi kan också bidra till ökad stress genom att skapa en känsla av ständig uppkoppling och prestation.
En annan faktor som tros kan bidra till ökningen är ensamhet och isolering. Många unga människor upplever idag en brist på meningsfulla sociala kontakter, vilket kan leda till en känsla av ensamhet och isolering. Denna känsla kan förvärras av teknologi och sociala medier, där interaktioner ofta sker online istället för i verkliga livet.
Depression och ångest är svårupptäckta tillstånd bland barn och unga
Depression och ångest är också vanliga former av psykisk ohälsa bland barn och unga. Dessa tillstånd kan vara svåra att upptäcka eftersom många yngre inte har lärt sig att känna igen symptomen eller att tala om sina känslor. En brist på tillgängliga resurser och stigma kring psykisk sjukdom kan också göra det svårare för unga människor att söka hjälp.
För att hjälpa unga människor att hantera psykisk ohälsa, stress och ångest så är det viktigt att öka medvetenheten om problemet, och att minska stigmat kring psykisk hälsa. Skolor och samhällen kan arbeta för att skapa en mer stöttande och inkluderande miljö för unga människor, med fokus på att främja god mental hälsa och att erbjuda stöd och resurser till de som behöver det.
Vad bör man göra åt den ökande psykiska ohälsan?
Frågan är ytterst komplex eftersom tillståndet beror på olika saker hos olika individer. Men generellt bör man hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa genom att bland annat erbjuda terapi och andra lämpliga behandlingar, arbeta för att främja positiv självbild och självkänsla, och att uppmuntra en sund livsstil, som t.ex. motion, tillräckligt med sömn samt en hälsosam kost.
Det viktigt att komma ihåg att problemen inte är något man löser över en natt. Det kräver engagemang från hela samhället för att skapa en miljö som är stöttande och inkluderande för unga människor, där det finns tillgång till resurser och behandlingar som kan hjälpa dem att hantera sin psykisk hälsa på ett lämpligt sätt.
Hur stress påverkar den psykiska hälsan
Stress kan leda till ökad oro och ångest. När vi är stressade producerar kroppen mer av stresshormonet kortisol, vilket kan leda till ökad ångest och orolighet. Stress påverkar sömnen negativt, vilket kan leda till sömnproblem och sömnstörningar. Detta kan i sin tur leda till ökad trötthet, irritabilitet och minskad förmåga att hantera stressen. En ond cirkel alltså.
En förhöjd stressnivå kan på sikt leda till depression. Personer som lider av kronisk stress har en ökad risk för att utveckla depression. Stressen påverkar minnet och koncentrationen negativt, och kronisk stress kan leda till minnesförlust och koncentrationsproblem, vilket i sin tur drabbar studier och arbete.
Det är viktigt att hantera stress tidigt och att söka hjälp om stressnivån blir för hög och påverkar ens dagliga liv och välbefinnande.
Källa: Folkhälsomyndigheten